Ett ämne som vi regelbundet diskuterar på vår blogg är de olika KPI:er vi kan använda för att mäta effektiviteten i verksamheten och lagerhanteringen. Förhållandet mellan det finansiella resultatet och verksamheten ger oss en uppfattning om effektivitetsnivån i ett företag.

I den här artikeln ska vi titta närmare på Cash Conversion Cycle (CCC). Det är ett relativt komplext nyckeltal eftersom vi först måste beräkna tre andra nyckeltal (DIO, DSO och DPO) för att kunna beräkna det.

Vad är Cash Conversion Cycle (CCC) och vad är den till för?

Cash Conversion Cyle är ett mått som mäter den tid det tar från att ett företag köper ett varulager, till dess att företaget får en utbetalning från kunden för försäljningen av detta varulager.

Med andra ord representerar CCC perioden då ett företags kapital är bundet i verksamhetscykeln. Den består av tre huvudfaser:

  • Lagerperioden: då företaget förvärvar och förvarar lager
  • Kundfordringsperioden: då lager säljs till kunder på kredit
  • Leverantörsskuldperioden: den tid företaget har på sig att betala sina leverantörer

I praktiken kan CCC, eller snarare tolkningen av CCC och det beslutsfattande som följer, hjälpa oss i följande aspekter av att driva ett företag:

Likviditetshantering

Den hjälper till att bedöma hur effektivt ett företag hanterar sitt operativa kassaflöde. En kortare CCC innebär att bolaget snabbare återfår sin investering, vilket förbättrar likviditeten.

Optimering av rörelsekapital

Den gör det möjligt för företag att identifiera ineffektivitet i hanteringen av lager, kundfordringar och leverantörsskulder. Genom att förstå dessa komponenter kan företaget vidta åtgärder för att minska den tid som kapitalet är bundet i verksamhetscykeln.

Utvärdering av prestationer

Den ger ett mått för att jämföra företagets operativa resultat över tid och mot konkurrenter. En lägre CCC indikerar generellt bättre operativ effektivitet.

Finansiell planering

Den är ett stöd för strategisk planering och beslutsfattande. Företag kan använda CCC för att justera sina finansieringsstrategier och förbättra lager- och kredithanteringen.

Identifiering av operativa problem

Den kan avslöja underliggande problem i leveranskedjan, produktionen, lagerhanteringen eller kundreskontran. Detta gör det i sin tur möjligt för företaget att vidta åtgärder för att rätta till situationen om det behövs.

Vad är formeln för Cash Conversion Cycle (CCC)?

Komplexiteten i Cash Conversion Cycle beror på att vi först måste fastställa värdet på andra KPI:er för att beräkna den. Så för att beräkna CCC måste vi först veta DIO (lagrets omsättningshastighet), DSO (kundfordringarnas omsättningshastighet) och DPO (leverantörsskuldernas omsättningshastighet). Dessa tre KPI:er mäter:

  • DIO: Mäter antalet dagar det tar för ett företag att sälja sitt genomsnittliga lager under en viss period.
  • DSO: Mäter det genomsnittliga antalet dagar som det tar för ett företag att få in pengar från sin försäljning.
  • DPO: Mäter det genomsnittliga antalet dagar som ett företag tar på sig för att betala sina leverantörer för gjorda inköp.

När dessa värden har fastställts används följande formel för att fastställa CCC:

CCC=DIO+DSO-DPO

Ett exempel på hur man beräknar CCC

Nu när vi kan formeln ska vi gå igenom ett praktiskt exempel. Säg att en lamptillverkare vill mäta CCC för fyra av sina artiklar. Det första de bör göra är att ta reda på de tre KPI:er som vi har nämnt tidigare: DIO, DSO och DPO.

Reference DIO (days/year) DSO (days/year) DPO (days/year)
Lamp A 45 30 20
Lamp B 50 35 25
Lamp C 40 25 30
Lamp D 60 40 35

När dessa uppgifter har samlats in kan vi beräkna CCC.

1. Lamp A

CCC 𝐴=45+30-20=55 dagar

2. Lamp B

CCC 𝐵=50+35-25=60 dagar

3. Lamp C

CCC𝐶=40+25-30=35 dagar

4. Lamp D

CCC𝐷=60+40-35=65 dagar

Results

ReferenceCCC (dagar)

Lamp A 55
Lamp B 60
Lamp C 35
Lamp D 65

 

Hur ska Cash Conversion Cycle (CCC) tolkas?

Vi kan främst dra slutsatser av CCC utifrån om det värde vi får fram är högt eller lågt. Vad som anses vara hög respektive låg CCC beror dock på vilken sektor bolaget verkar inom, hur den egna verksamheten ser ut, den makroekonomiska kontexten etc.

Med detta sagt följer nedan några av de viktigaste generella tolkningarna vi kan göra med denna KPI:

Låg CCC

  • Operativ effektivitet: En lägre CCC indikerar att företaget omvandlar sitt varulager till pengar snabbare. Detta tyder på en effektiv hantering av varulager, kundfordringar och leverantörsskulder.

     

  • Förbättrad likviditet: Bolaget har ett bättre kassaflöde, vilket minskar behovet av extern finansiering och förbättrar likviditeten.

     

  • Minskad risk: Genom att ha kapital “låst” i lager under kortare tid står företaget inför mindre risk i samband med fluktuerande efterfrågan, inkassoproblem eller lagerföråldring.

Hög CCC

  • Operativ ineffektivitet: En högre CCC indikerar att det tar längre tid för företaget att omvandla sitt lager till pengar. Detta kan tyda på ineffektivitet i lagerhantering, kundfordringar eller leverantörsskulder.

     

  • Ökat behov av kapital: Bolaget behöver mer extern eller intern finansiering för att upprätthålla sin verksamhet, vilket kan öka finansieringskostnaderna.

     

  • Ökade risker: Att ha kapital bundet under längre tid kan öka den finansiella risken, särskilt om det finns problem med lageromsättning eller kundfordringar. Ju längre tid det tar att sälja varulager, desto större är också risken för nedskrivning av det.

I vårt tidigare exempel, med lamptillverkaren, skulle vi kunna tolka CCC på följande sätt:

  • Lampa C (CCC = 35 dagar): Den är mest effektiv, med kapital bundet under kortast tid. Företaget bör undersöka lager- och kredithanteringsmetoderna för denna artikel för att efterlikna det för sina andra produkter.

     

  • Lampa D (CCC = 65 dagar): Den har högst CCC, vilket indikerar möjliga problem med lagerhantering, kreditförsäljning eller betalningar till leverantörer. En detaljerad genomgång av dessa områden rekommenderas för att förbättra effektiviteten.

Vid vilka nivåer är det lämpligt att beräkna Cash Conversion Cycle?

Vilken nivå vi väljer att beräkna CCC på beror på företagets specifika behov och vilken detaljnivå vi vill ha. Detaljnivån som krävs kommer att vara olika beroende på vilken roll en person har i företaget.

CCC på SKU-nivå

  • Intresserade parter: Kategoriansvariga, lageransvariga.
  • Användning: Denna detaljnivå gör det möjligt för kategori- och lageransvariga att identifiera vilka specifika produkter som påverkar kassacykeln mest. Detta bidrar till att fatta korrekta beslut om inköp, kampanjer och lagerhantering.

Kategorinivå

  • Intresserade parter: Kategorichefer, produktchefer.
  • Användning: Att analysera CCC på kategorinivå är användbart för kategorichefer som behöver optimera omsättningen och lagerhanteringen inom sitt specifika område. Det underlättar jämförelsen mellan olika kategorier och identifieringen av förbättringsområden.

Total företagsnivå

  • Intressenter: COO, CFO, ekonomichef, operativ chef, vice VD

     

  • Användning: På denna nivå ger CCC en översikt över företagets operativa effektivitet och finansiella situation. Detta är användbart för ledande befattningshavare när de fattar strategiska beslut, som finansiell planering, hantering av rörelsekapital och bedömning av den övergripande effektiviteten i leveranskedjan.

Skillnader mellan sektorer

Verksamhetssektorn avgör till stor del vad som anses vara en hög eller låg Cash Conversion Cycle. Låt oss titta på några exempel.

Livsmedelssektorn

I denna sektor är CCC i allmänhet låg, särskilt för färskvaror. Företagen måste snabbt omvandla lager till försäljning för att undvika förluster och onödigt svinn.

FMCG detaljhandelssektorn

Denna sektor har generellt en låg CCC eftersom lageromsättningen är snabb och kunden betalar så snart produkten har köpts. Betalningsvillkoren till leverantörer kan förlängas för att optimera kassaflödet, vilket kan bidra till att hålla en låg CCC.

Tillverkningsindustrin

Här är CCC måttlig till hög, eftersom produktionsprocesserna kan vara utdragna och det tar längre tid att omvandla lager till försäljning. Dessutom kan de erbjuda längre kredittider till sina kunder. Det kan dock skilja sig åt beroende på vilka produkter som tillverkas.

Tekniksektorn

CCC är varierande beroende på produkt. Produkter med hög omsättning och snabb föråldring bör ha en lägre CCC.

Läkemedelssektorn

Tiden före lansering har en hög CCC på grund av långa utvecklings- och godkännandeperioder. Men när produkten väl finns på marknaden och har en regelbunden efterfrågan kan ledtiderna minska och stabiliseras, vilket även CCC kan göra.

Konsumentelektronik

CCC är hög, då produkterna har långa livscykler och efterfrågan är mindre frekvent. Produktion och distribution kan också ta längre tid.

Den tid det tar att likvidera ert lager avgör hur effektiva ni är

Cash Conversion Cycle (CCC) är alltså ett viktigt mått för att mäta och justera den finansiella effektiviteten i ett företag. Det ger en tydlig bild av hur lång tid det tar för ett företag att omvandla sina lagerinvesteringar till kassaflöden. En optimerad CCC kan därför förbättra likviditeten och “frigöra” kapital som annars skulle vara bundet i lager och riskera att devalveras.

Genom att förstå CCC kan man identifiera ineffektivitet i lagerhanteringen och i leverantörs- och kundrelationerna. Detta gör det möjligt för företag att fatta mer välgrundade, strategiska beslut.

Men det är också viktigt att komma ihåg att bedömningen av CCC bör sättas in i sitt sammanhang utifrån sektorns särdrag och företagets karaktär. Ett “fast fashion”-företag är inte samma sak som ett lyxmodeföretag, även om båda är verksamma inom modesektorn. När ni tillämpar CCC utifrån företagets karaktär kan ni sätta upp realistiska mål.

Vanliga frågor

Att optimera Cash Conversion Cycle (CCC) kan göras på tre sätt: genom att antingen förbättra lagerhanteringen, kundfordringarna och/eller leverantörsreskontran. Detta kan göras genom att minska lagernivåerna, effektivisera inkassoprocessen genom att erbjuda rabatter vid tidig betalning och använda teknik för att effektivt hantera kundfordringar. Dessutom kan leverantörsskulderna förlängas genom att förhandla fram mer fördelaktiga betalningsvillkor med leverantörerna.

Även om en hög CCC ofta är en följd av låg effektivitet kan den gynna företag genom att ge mer flexibilitet i betalningsvillkoren till kunderna, vilket kan stärka affärsrelationerna och öka försäljningen. Det kan också tyda på större investeringar i lager, vilket säkerställer produkttillgänglighet och undviker slut på lager. Detta kan vara strategiskt i branscher där det är viktigt att hålla stora lager för att kunna möta efterfrågan och förbli konkurrenskraftig på marknaden.

Även om en låg CCC ofta är ett tecken på effektivitet kan det också innebära risker som otillräckliga lager, vilket påverkar försäljningen, alltför aggressiva inkassopolicyer som kan skada kundrelationerna och korta betalningsvillkor för leverantörer som kan påverka stabiliteten i leveranskedjan.

Försörjningskedjan